Spelarna i F17 har under året utvecklats av huvudtränare Antonio Fernandez i tätt samarbete med assisterande och videoanalyschef Erik Wahlroth samt målvaktstränare Mathias Hallbygård.
Cupguld, slutspel i F17SM med mersmak och många 90-minutare som värmt kan vi sakligt konstatera.
– Vi spelade den fotboll vi strävade efter och vi gjorde det med stort mod. Jag är stolt över tjejerna, säger Antonio Fernandez.
Intervju av: Nicklas Brunzell
Foto: Thomas Lönnström
F17 inledde året starkt med att vinna Karlstad Airdome Cup. Vad betydde det för arbetet under säsongen?
– Karlstad gav oss väldigt mycket. Gruppen hade nyligen satts ihop med spelare från två olika trupper, det var fortfarande lite osäkert i gruppsammanhållningen. Så det som Karlstad gav oss mest var nog att gruppen svetsades ihop och fick en stark sammanhållning. Vi hade mycket hinder under cupen som gruppen tillsammans klarade av, tuffa matcher, tuff kyckling (laget blev matförgiftade) och så vidare. När vi var tillbaka från Karlstad märkte vi snabbt att det inte var grupperingar längre, vi var en stor och stark enhet, säger Antonio Fernandez.
Hur höll ni igång motivationen under den långa perioden med bara träningsmatcher?
– Vi hade gått igenom hur vi ville spela defensivt och offensivt både teoretiskt och på träningarna. Matcherna blev då våra ”prov” för att se hur det gick. Motivationen kom av sig självt, alla var så motiverade med att lyckas med taktiken vi hade gått igenom. Jag har aldrig arbetat med en grupp som följer taktiska direktiv så väl som denna grupp gjorde, det ska de ha enorm eloge för.
– Vi hade taktiska videogenomgångar där vi kollade hur våra motståndare agerade med syftet för att lära oss hur vi skulle neutralisera deras anfall och såra dem offensivt. Det fungerade också som en motivation, spelarna visste hur man skulle agera för att såra motståndarna vilket blev något form av mål för oss som lag.
Hur nöjd är du rent allmänt med vad ni åstadkommit under året?
– Som jag nämnde har jag aldrig haft en trupp som följer taktiska direktiv så väl. Jag har aldrig tränat ett lag som har en sådan fin och kontrollerad speluppbyggnad. Jag är mer än nöjd, jag är stolt över spelarna. Sättet dom har hanterat motgångar och hur väl de har följt taktiska direktiv är något fantastiskt.
– Vi förtjänade så mycket mer, men jag är mer än nöjd. Vi spelade den fotbollen vi ville spela och vi gjorde det med ett stort mod.
Ge oss tre saker som sticker ut mest positivt under tävlingsåret?
– För det första gruppsammanhållningen, sedan hur vi löste speluppbyggnaden och till sist utveckling i gruppen. Många spelare har tagit många steg framåt i sin utveckling.
Ni vann serien i F17SM två gånger – vilket i sig är anmärkningsvärt. Ta oss igenom er prestation i seriespelet!
– Om vår träningsperiod var att ”lära” in vårt sätt att spela på, så var serien chansen för oss att visa upp vad vi hade lärt oss. I serien filade vi mer på detaljerna i vårt sätt att spela, som korrigerades efter videoanalys och reflektion efter varje match. Allt med målet att lyckas komma till sista tredjedelen oftare i speluppbyggnaden samt att förhindra motståndarna till att komma till avslut.
– Otroligt nyttiga och roliga matcher där vi under seriens gång kunde fila på detaljerna och göra bra matcher med bra resultat. Inför den extra slutspelsrundan hade vi fler verktyg offensivt samt defensivt som vi kunde använda oss utav, vilket vi gjorde.
Har noterat att du fokuserat mycket på speluppbyggnad och aktion i sista tredjedelen i dina efter-matchen-reflektioner. Berätta lite mer om dina tankar och din spelidé!
– Utan att nörda till det allt för mycket så kan jag konkret säga att spelarna offensivt fick en massa olika lösningar i speluppbyggnaden som de kunde använda i diverse olika situationer och positioner som kan uppstå på en match. Sedan fick spelarna själva välja den lösningen som bäst passar i den specifika situationen. Det handlar konkret om att ta sig ifrån sina motståndare på lämpligast och ”bekvämast” sätt, vända kant, ta sig förbi centralt i korridorerna, lägga bollen bakom i djup. Dessa lösningar ska sedan generera att man tar sin in i sista tredjedelen, och det gjorde vi mycket i de flesta matcherna, vilket gör fotbollsnörden i mig glad.
Ut i åttondel 2019, ut i kvartsfinal 2020 – vad ser du i kristallkulan för 2021..?
– Både F17 och F19 har alla förutsättningar att gå för vinst i allt dom spelar kommande säsong. Spelarna har tagit steg framåt i utvecklingen och nivån på Dam U kommer nästa år att vara hög. Så jag ser guld i min kristallkula.
Nu väntar en tid med träning, träning, träning och sannolikt en del förändringar. Kan du berätta lite om vad som väntar för F17-gänget i Dam U?
– F17 får in duktiga 05:or vilket betyder att de 04:or som är kvar i gruppen tillsammans kommer att bli något riktigt bra och intressant att kolla på.
Något mer du vill säga om säsongen?
– Det här är mitt mest utvecklande år som tränare. Jag har, precis som spelarna, utvecklats och tagit steg framåt i min tränarroll. Det kan jag tacka spelarna för som skapade ett träningsklimat där man gjorde allting fullt ut, då kunde jag se om de taktiska direktiven fungerade eller inte vilket gjorde att jag kunde se spelet lättare och kunde reflektera och fila på detaljerna.
– Återigen är jag väldigt tacksam för att jag fick arbeta med den här gruppen, jag hade nog inte utvecklats så här mycket annars. Vi hjälpte varandra att växa, vilket är något väldigt fint.
Till sist vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Soliga dagar på Grimsta en kaffe och någon Dam U-match, avslutar Antonio med att säga.
Antonio Fernandez lämnar nu Dam-U och har redan påbörjat sitt nästa uppdrag som assisterande tränare för damlaget. Erik Wahlroth lämnar också Dam-U och kommer istället att vara huvudansvarig för BP F08-1 och BP F10-1. Mathias Hallbygård är kvar som målvaktstränare.
