0 till 7 – Ronja Holmér

Fotbollen är byggd av män för män, det är en manlig arena med normer som oftast passar bäst för just män. Vi, läs Svenska Fotbollförbundet, Stockholms Fotbollsförbund och BP säger alla att vi vill ha in fler kvinnor i fotbollen och behålla dem längre. Men vad behöver egentligen förändras för att fler flickor och kvinnor ska vilja befinna sig på fotbollsarenan?

BP har sedan november 2019 gått från att ha 0 kvinnliga ledare i akademin till 7. Det är ett stort och viktigt steg för att ta föreningen och föreningslivet i rätt riktning. Fler unga flickor men även pojkar behöver kvinnliga förebilder både på och utanför planen. Under en veckas tid kommer ni få träffa kvinnorna bakom 0 till 7. Vi kommer prata med dem om varför de blev ledare och vad som gör att de håller sig kvar på fotbollens arena trots att statistiken säger att dem inte borde göra det.

Del 8, Ronja Holmér

I september 2019 lämnade Ronja Holmér Umeå/Västerbotten för att som första kvinna i BPs 77 åriga historia kliva in i en Sportchefroll. Ronja ansvara för föreningens fotbollsspelande tjejer hela vägen från Knatteskolan upp till 19 års ålder där ett av målen är att fostra spelare till vårt damlag.

Tillvardags ägnar hon sig åt löpning och vandring i skog och fjäll men just nu består träningen mest utav rehab efter sin andra korsbands- och meniskskada som skedde i mars.

Ryktet säger att du drog korsbandet när du höll en träning, stämmer det? Vad hände?
Det stämmer dessvärre. Jag drog korsbandet 2017 under en fotbollsmatch men opererades och återgick till fotbollen 2018. I mars i år höll jag i en träning och medan jag stod och slog inlägg till spelarna vred jag knät olyckligt.  En uppmaning till alla spelare är att fortsätta rehaba trots att man återgått till spel, annars är risken att man drar korsbandet igen även utanför spel. Samt att jobba förebyggande hela tiden!

Hur har första halvåret i Klubben varit?
Det har varit full fart från dag ett. Jag upplever att många varit hjälpsamma och det finns en stor kompetens i klubben. Just nu pågår en stor organisationsförändring där vi vill sätta tydligare strukturer och processer i alla verksamheter och det är kul att få bidra till det arbetet. 

Finns det en vanlig dag på jobbet i din roll? Hur ser den ut?
Dagarna ser väldigt olika ut. Jag varvar mail, möten och telefonsamtal på dagtid med kvällar och helger på ute på plan.

Vilka är de största utmaningarna i din roll som Sportchef?
Det finns många utmaningar men också många möjligheter. Att prioritera och skapa bättre förutsättningar för tjejerna i BP är en fantastisk möjlighet jag har i mitt uppdrag. Ibland känner jag att det är svårt att räcka till i min roll, vilket på ett sätt är ett privilegium då vi har flest flicklag till antalet i Sverige.

Du är hjärnan bakom 0 – 7, varför har det vart så viktigt för dig att få in fler kvinnliga ledare?
Mycket handlar om representation och att på ett trovärdigt sätt skapa förebilder för unga tjejer. Det handlar också om att behålla fler tjejer inom fotbollen, om du inte vill fortsätta spela själv ska BP erbjuda möjligheten att bli tränare. Det finns så mycket kompetens att ta tillvara på och att sedan investera i vidareutbildning för dessa tjejer är en no-brainer. Det är också viktigt att peppa och stötta kvinnor som är eller vill bli tränare för sina barn. Ett sätt att göra det är att skapa kvinnliga ledarnätverk – vi hade planerat en kvinnlig ledarträff i BP under våren men den är nu uppskjuten till hösten.

Vad tänker du kring att majoriteten av ledare inom fotbollsvärlden är män? Vad tror du skulle göra att fler kvinnor blir ledare/tränare? Fotbollen har länge har varit för män, av män. Det är min erfarenhet att män ser sig som självklara när det kommer till att vara fotbollstränare och söker sig till den rollen i större utsträckning än vad kvinnor gör. Medan ledar- och fotbollsmässigt kompetenta kvinnor inte söker sig till en ledarroll på samma sätt, eftersom att hennes kompetens generellt sätt anses mindre värd just för att hon är kvinna. Jag tror att föreningar behöver tänka annorlunda och fokusera mer på att leta efter kvinnliga ledare. Sen är det också en utmaning att komma in som kvinnlig ledare i en miljö med majoriteten män. Fotbollsmiljön kan vara väldigt macho och jag tror att både kvinnor och män missgynnas av det. Det pratas ofta om att kvinnor behöver ”ta mer plats” men jag hävdar att kvinnor behöver ges plats och bli inkluderade. Här har de manliga tränarna ett stort ansvar i att skapa bättre förutsättningar för sina kvinnliga kollegor.

Berätta liter mer om vad du jobbar du med just nu?
Just nu håller vi på med en del planering inför 2021, organisering av lag och ledartillsättning på ungdomssidan och i akademin.

Nytt för i år (och för BP) är att jag och Sofia Andersson har ett projekt ihop där vi ska starta igång drop-in fotboll för tjejer mellan 10-15 år i västerort. Är du äldre nybörjare eller aldrig varit del av föreningslivet tidigare är klivet till lagverksamhet ganska stort – därför vill vi öppna upp för att fler tjejer och icke-binära ska få testa på fotboll utifrån sina egna förutsättningar.

Varför tycker du att fler tjejer borde bli tränare i BP?
Det är ett givande uppdrag att vara tränare och du får väldigt mycket tillbaka. Utöver att lära ut fotboll finns möjlighet att stärka spelarnas självkänsla och hjälpa dem att växa som individer, vilket är underskattat men otroligt viktigt.

Slutligen Ronja, om du måste välja. Skulle du hellre göra en vlogg i veckan om livet som Sportchef inom BP eller tvingas äta lunch varje dag med Tommy Söderström på Ängbybaren fram tills den dagen Tommy pensionerar sig?
Haha! Jag har sociala medier-fobi. Så lunch med Tommy alla dagar i veckan <3