HERR: Lång intervju med Filip Sidklev

Efter en övertygande första säsong i herrlaget ser framtiden ljus ut för den unge målvakten. Bara 18 år gammal bor han kvar i föräldrahemmet där han försöker balansera karriär, skolgång och tonårsliv. 

Långt ute på Lidingö tornar en vit 30-talsvilla upp sig. Trots vinterdimman skymtar Mälaren försiktigt fram i bakgrunden. 
I vardagsrummet sitter den reslige Filip Sidklev i en av de svarta fåtöljerna. Han pekar ut genom fönstret som vätter mot baksidan av huset. 
– Bortom ombyggnationen av pool och veranda kan man i vanliga fall se vattnet härifrån, när det inte är sån här dimma.

Idag har målvakten ledigt från skolan. Filip Sidklev går den sista av sex terminer på samhällsprogrammet och tar studenten till sommaren. Han går som många andra framstående fotbollstalanger inom BP på Bromma gymnasium. På Bromma gymnasiums egen hemsida listas punkter av vad en elitsatsande fotbolls- eller basketstudent erbjuds: 
“En god studiemiljö med lärare som har förståelse för din elitsatsning i idrott” är det som står överst.
Av den anledningen valde Filip, olikt majoriteten av hans vänner, att inte gå i gymnasium på Lidingö.
– Jag hade inte kunnat kombinera satsningen på fotbollen med studierna lika bra på någon annan skola, säger talangen som värdesätter studierna högt.
Han förklarar hur han alltid varit högpresterande i skolan och hur han hade kunnat välja de flesta skolor sett till det meritvärde han gick ut årskurs 9 med. Sedan Filip Sidklev kontinuerligt tränat med A-laget märker han av försämrade betyg. 
– Det går bra i skolan. Jag presterar inte på samma nivå som jag är van vid, men kommer att gå ut med en ganska hög merit.
Onsdagar är den dag då Filip går i skolan som övriga elever, eftersom BP har vilodag då. På måndagar och tisdagar närvarar han på en lektion vardera för att sedan vara ledig från skolan så gott som varje torsdag och fredag. Det blir ett stort eget ansvar för målvakten att plugga på egen hand, kanske kan det förklara de sänkta betygen. 

Att gå i gymnasiet och samtidigt vara en allsvensk startspelare har inte påverkat övriga gymnasieelevers syn på Filip nämnvärt, åtminstone är det inget han själv noterat. Han förklarar hur fotbollsintresset bland vänner och klasskamrater är stort, vilket leder till en del hyllningar eller gliringar baserat på hur han skött sig.
– Folk inser nog att jag är samma snubbe. Det blir kanske aningen fler blickar i korridoren nu när den fotbollen jag spelar sänds på TV, men det är inget som stör mig och jag är inte heller så mycket i skolan. Sen blir jag lite räddad av att gå i samma skola som Lucas Bergvall, om det är någon som får blickar på sig så är det han, inte jag, säger Filip skämtsamt.

Om mindre än ett halvår kommer ungdomar landet över födda år 2005, hoppa på studentflak, dricka alkohol i uppsatta tält i trädgårdar, dansa med släkt och vänner för att fira deras studentexamen. Det hoppas även Filip Sidklev få göra.
– Det ska nog gå vägen tror jag. Det planeras lite här hemma redan för ett studentfirande. Vi har Malmö FF hemma den 1 juni och därefter ledigt från match till den 7 juli då vi ska till Borås för att möta IF Elfsborg. Jag har sagt åt Nils Lindgren, fystränare i BP, att fan inte lägga några träningar i samband med min student den 13 juni, säger Sidklev med ett leende som nästan går från öra till öra.
Det får Nils bjuda på tycker jag.
– Det tycker jag också, instämmer en skrattande Filip.  

Samtidigt som Filip förbereder sig inför tävlingssäsongen 2024 så är majoriteten av hans umgängeskrets från Lidingö ute i världen, de flesta är nämligen ett år äldre än han själv och hunnit samla ihop pengar efter studenten. Några säsongar i Frankrike, en annan jobbar i Vemdalen och andra släpar runt på tunga ryggsäckar i Sydostasien. Han medger att det stundtals lett till en känsla av ensamhet och beskriver dagar där han efter träning inte haft särskilt mycket att göra. Nu är det bättre, menar målvakten som förklarar hur hans flickvän, Liv, förbättrat tillvaron. 
Ibland försöker de planera framtiden tillsammans, vilket är svårt.
– Det enda jag vet är att jag sannolikt ska till Grimsta IP efter studenten. Vad min flickvän ska göra vet ingen av oss. Jag vill inte heller att hon ska leva mitt liv, det blir bara fel. Så vi har snackat, men det är fan svårt. Vem vet var någon av oss är om ett år? 

Filip påverkas av att inte ha samma frihet nu i studenttider som sina vänner. Den största uppoffringen han själv ser att han gör är just det sociala. Att gå ut på onsdagar, närvara på studentskivor eller hänga på hemmafester är helt enkelt inget som Filip ser som ett alternativ under säsong. Att ständigt tacka nej har nu lett till att målvakten inte längre är bjuden. Det kändes till en början jobbigt för honom att inte längre känna att han hade möjligheten att festa med sina vänner.
Samtidigt är han mån om att poängtera att han aldrig hade kunnat tänka sig att byta bort det han har.
– Det här är vad jag arbetat mot hela livet. Det är få förunnat att få betalt för att göra det man verkligen älskar och jag vet att många skulle vilja vara i mina skor. Jag får försöka komma in i “studentmode” när jag har ledigt, berättar Filip, samtidigt som mamma Åse kommer hem med fyllda matkassar.

Nu har Filip Sidklev varit en del av rödsvart i flera år, men allting började i IFK Lidingös blåvita färger som knatte. Där insåg han omgående att han både var mer driven och begåvad än de andra, det ledde till att han tidigt började att spela med sin två år äldre brors lag. Det gjorde han i några år innan han istället började att spela med 04:or, de som var ett år äldre än honom. 

Sedan är Filip inte riktigt säker på huruvida han gick i tredje eller fjärde klass när det bildades ett akademilag ute på Lidingö, något som egentligen brukar göras först i årskurs 5 eller 6. Att just IFK Lidingös 05-kull drog igång tidigare med akademisatsningen var så simpelt som att en engagerad förälder tog tag i det. Föräldern var ex-proffset Markus Karlsson. Med erfarenhet från 180 matcher för Djurgårdens IF och en utlandskarriär tränade han laget med goda resultat. Laget tog bland annat brons i Gothia Cup 2017 och stod upp bra mot övriga akademier runt om i landet. Under den här perioden var Filip inte bara målvakt. Han spelade även anfallare. 
– Jag togs in till IFK Lidingös akademi som målvakt och som anfallare. Jag var faktiskt rätt bra och gjorde många mål, något jag tyckte var fruktansvärt roligt att göra, säger han nästan drömmande.
Vidare pratar Filip om hur han är övertygad om att hans karriär som forward hjälpt honom. Dels så är hans spel med fötterna bättre som en följd av det. Filip berättar hur han tror att även spelförståelsen förbättras av tiden som utespelare. 
– Anledningen till att det blev mer och mer målvaktsspel var för att jag som anfallare var bra, men som målvakt var jag väldigt bra. 

– Juste!, utbrister plötsligt Filip Sidklev.
– Jag måste berätta om min ungdomspeak och när jag för första gången fick spela för U16-laget, fortsätter han. 
De kommande minuterna, drygt sju, beskriver Filip entusiastiskt om hur han rest till Göteborg för att spela Gothia Cup med 05-laget sommaren 2019. Som det så ofta gör för BP:s akademi i turneringen så gick laget som tåget, vilket det även gjorde för U16-laget. När turneringen började lida mot sitt slut fick han reda på att båda målvakterna i U16 skadat sig och att de nu vill att han ska spela mot IFK Göteborg i semifinalen, ett önskemål som inte bara togs emot lättsamt. 
– Jag vet inte om jag varit så nervös någon gång.
Det blev inte lättare för målvakten att ta sig an matchen efter att ha orsakat en straff i den första halvleken. Misstaget ledde till att han i paus bröt ihop fullständigt framför sina nya lagkamrater. Det han beskriver är som hämtat ur en billig och förutsägbar sportfilm där han i matchens slutminut står för en kanonräddning som leder till avancemang och final i Gothia Cup. 
– Här gick jag på moln.

Samtidigt som Filip var med och tog U16 till final så avancerade även 05-1 till final. Dagen efter var det finaldags för båda lagen. Han inledde då med att spela för 05:orna som vann finalen. Firandet blev dock kortvarigt för Filip som efter att ha lyft bucklan och tagit ett segervarv direkt fick ta sig till spelartunneln för att spela ytterligare en final. Hur det gick i den matchen? BP besegrade BK Häcken och målvakten fick därmed sin andra guldmedalj för dagen. 
Det måste vara smått unikt med två Gothia Cup-guld samma år?
– Ja, jag tror det, säger Filip och ler finurligt.

Efter att ha lämnat tryggheten på Lidingö märkte han att det i BP kryllade av skickliga målvakter. I hans egen årskull fanns Elis Bishesari som idag tillhör IFK Göteborg. I årskullen ovanför tampades André Picornell, idag Djurgårdens IF, med Otega Ekperuoh som fortsatt är kvar i BP. Samtliga kontinuerligt inkallade till ungdomslandslagen. 
Det var först när Ekperuoh skadade knäet som Filip blev en del av U16 mer permanent. Några månader senare skulle U16 bli till P17, ett steg även Filip tog. Där skulle han få spendera en hel del tid på bänken.
– Jag var tydligt efter André i hierarkin. Att sitta på bänken var något nytt för mig, så det var absolut en omställning. Samtidigt är det en del av BP:s framgångsrika modell, stenhård konkurrens hela tiden. 
Han delar med sig om hur han känt frustration, sorg och ilska över att sitta på bänken. Samtidigt tror han att det härdat honom och landar i att det för honom var en god träningsmiljö. 

Sommaren 2022 skrev Filip på ett lärlingskontrakt, där det bestämdes att han i januari skulle bli uppflyttad till A-laget. Därifrån gick det fort. Oscar Linnér värvades in för att agera förstemålvakt. På en internmatch i januari gick Linnér sönder och BP kallade in flera målvakter på provspel. 
– Jag tror att BP var nöjda med mina första träningar och matcher i och med att ingen målvakt faktiskt signades, säger Filip stolt.

När tävlingssäsongen 2023 drog igång så var Linnér fortsatt borta och Filip fick stå samtliga gruppspelsmatcher i Svenska Cupen. De två matcherna inför allsvenskan spelades med Linnér mellan stolparna då han var tillbaka och Filip bortrest med ungdomslandslaget. Just det tror inte Filip var anledningen till att han fick sitta vid sidan de tre första omgångarna. Han var trots allt en ung och oprövad målvakt. De tre första matcherna av serien innebar noll poäng för BP och Linnér hade återigen dragit på sig en känning. Nu var det dags för debut i allsvenskan för Filip och han var redo. 
– Det gick bra. Jag höll nollan, säger Filip.

Veckan efter var det dags för resa till Halland och Örjans Vall för match mot Halmstads BK. Därifrån har målvakten ett tydligt minne av att Linnér, som återigen var tillbaka från skada, frågat honom ifall han visste vem som skulle stå. Hade han efter den hållna nollan mot Mjällby AIF satt sig före Oscar Linnér? Han hade inte fått höra något han heller. Två timmar innan avspark lästes namnet upp, Filip Sidklev. 
– Fan, shit! Okej… var nog det första jag hann tänka, säger han. 
Därefter minns han hur den främsta nervositeten handlade om hur hans målvaktskollega tacklat nyheten, men Linnér tog det “skitbra”, för att citera Filip.
Matchen slutade med en 2-0-seger och Filip höll nollan igen. Det gjorde han i samtliga av sina fyra första matcher i allsvenskan. 

Under den här perioden rullade poängen in på löpande band för BP och Filip hade fått en drömstart på sin seniorkarriär. Helt plötsligt var det intervjuer, poddar och en helt ny typ av uppmärksamhet. Det trivdes han med.

Den imponerade vårsäsongen gjorde att Filip nominerades till Golden Boy, något bara han och ytterligare en målvakt blev. Guillaume Restes. Den franske målvakten har den här säsongen spelat 22 matcher i Ligue 1 med Toulouse FC. 

Samtidigt som nomineringen nådde Grimsta IP och Filip så började insatserna svikta och dur blev till moll. Särskilt minns han matchen mot Degerfors IF hemma. 
– Där vände det verkligen för mig. Två tavlor i slutet av matchen som gjorde att vi förlorade. Det tog hårt på mig, kanske lite extra i och med att det var min första motgång. 

Kort inpå värvades Lucas Hägg Johansson och Filip fick återigen infinna sig på bänken, åtminstone till en början.
– Det kändes rätt naturligt ändå. Både jag och BP var inne i en tuff period. De ville se ifall det kunde ge någon effekt att byta målvakt, vilket det gjorde inledningsvis, säger Filip. 
Chansen kom igen för Filip och han tog den återigen. 

Men BP fortsatte att gå poänglösa ur match efter match oavsett vem som stod mellan stolparna och laget fick under hösten göra allt för att säkra kontraktet. Han beskriver själv säsongsavslutningen som hemsk och berättar om den sista matchen i allsvenskan mot BK Häcken. BP behövde vinna samtidigt som IFK Göteborg behövde tappa poäng mot jumbon Varbergs BoIS för att undvika kval. I slutet av den första halvleken tog BK Häcken ledningen. I omklädningsrummet tog Filip upp telefonen. Det stod 0-0 mellan Varbergs BoIS och IFK Göteborg. 
– Även om vi befann oss på kvalplats så gav det åtminstone mig en tro om att IFK Göteborg kanske skulle tappa poäng, säger han med inlevelse. 
Andra halvleken startade och BP vände snabbt på matchen med två mål. 
– Jag minns hur bortapubliken började skandera ”Blåvitt åker ur!” och hur de buade när deras egna lag gick mot attack, säger Filip roat.

När publiken från ingenstans började jubla kikade målvakten upp mot resultattavlan, Varbergs BoIS hade gjort mål. Den dryga halvtimmen som återstod minns han som en evighet. Han noterade att IFK Göteborg hade kvitterat. Därefter ännu ett jättejubel från publiken. Hade Varbergs BoIS gjort mål? Varför ändrades inte siffran på tavlan? Det var inte förrän efter matchen Filip insåg att IFK Göteborg missat en straff i slutminuterna. 
– Domaren blåste äntligen av vår match, men hur gick det i den andra?  Jag stod tillsammans med Wilmer Odefalk och uppdaterade resultatappen för att få något besked.
Som en kalldusch kom det sen. Adam Carlén 2-1 i den 95:e minuten.
– Det var tufft, riktigt tufft, säger han.

Kvalmatcherna mot Utsiktens BK blev till skillnad från den avslutande matchen i allsvenskan ingen nagelbitare. 7-0 på Bravida Arena gjorde att det var klart inför returen, BP skulle spela allsvenskan 2024. Filip själv menar att det var inget snack om att BP sett över hela 2023 var tillräckligt bra för att stanna kvar i allsvenskan. 

Filip Sidklevs debutsäsong som senior gav ringar på vattnet. Förutom golden boy-nominering och 20 allsvenska matcher så belönades han även med att bli uttagen som reserv till landslagets januariturné. I och med att han var reserv valde Filip att fullfölja familjens resa till USA. Efter New York och Tampa så avslutades semestern i Miami. Från hotellrummet tog han del av nyheten om att målvakten Noel Törnqvist skadat sig tidigt på lägret. Daniel Bäckström, tillförordnad förbundskapten, ringde för att se över möjligheten att få Filip från Miami till Cypern. Logistiken var för krånglig och det blev ingen turné för målvakten. 
– Självklart kändes det snopet. Men så fort den första känslan av sorg gått över så insåg jag också att det inte hade varit rimligt att tacka nej till en påkostad semester för att eventuellt bli inringd som reserv, säger Filip.
Målvakten kände också att han inte hade gett sig de rätta förutsättningarna för att visa upp sig på bästa sätt efter flera veckor utan fotboll i USA. 
Även om det inte blev några landskamper för Filip den här gången så stötte han på någon som gjort en del landskamper. Familjen bodde på hotellet Satai i Miami, något även Zlatan Ibrahimovic gjorde.
– Jag delade hiss med honom nästan varje morgon. Det var faktiskt helt sjukt. 
Han kände inte igen dig?
– Det gjorde han inte, säger Filip med ett skratt. 
– Jag har aldrig känt mig så liten som där i hissen med Zlatan. Det är ju Sveriges största ikon, jag vågade inte ens säga hej eller be om en bild, fortsätter Filip.
En morgon när Filip var på väg mot gymmet iklädd en svensk landslagströja såg han hur Zlatan vid poolen noterade tröjan. Det fanns då en förhoppning om en inbjudande gest från den forne landslagsanfallaren. Det hände inte.

Inför 2024 menar Filip att det inte finns något uttalat mål inom truppen. Men att laget ska hamna högre upp i tabellen än förra året tycker han definitivt. 
– Personligen tycker jag att vi förtjänade fler poäng än vad vi fick förra året. Kan vi spela lika bra som 2023 och bli bättre i spelet innanför de två straffområden så kan det bli en rolig säsong tror jag. 
Han fortsätter med att säga att BP på en bra dag kan vinna över vilket lag som helst i serien. 
Även om optimismen hos målvakten är stor så har laget sålt en del bärande spelare inför säsongen och experter har tippat laget i bottenskiktet. Uppenbart störd över experternas utlåtande påpekar han att det även var de som tippade att laget skulle sluta sist i tabellen förra säsongen.
– Vi låg femma i serien till sommaren. Varför skulle vi inte kunna upprepa det och sluta på den övre halvan 2024?

När vi satt i vardagsrummet på Lidingö hade gruppspelet av Svenska Cupen inte avgjorts än och Filip visste inte att laget kommer vara en del av slutspelet. Målvakten förutspådde att ett nykomponerat BK Häcken skulle få det tufft mot BP.
– Förra året gick vi riktigt tungt i cupen, men jag tror vi kan ta oss förbi gruppen. Jag vill verkligen delta i slutspelet. 
Till skillnad från laget så har Filip ett tydligt mål. Spela samtliga 30 matcher. 
– Mitt mål är enkelt. Jag vill spela alla matcher den här säsongen.