Till minne av Börje Jonson
BP har nåtts av beskedet att Börje Jonson har gått bort vid 98 års ålder.
Börje kom till BP som spelare 1956 och hade därefter flera betydelsefulla roller i föreningen. Han var ledare inom både fotboll och bandy, kassör mellan 1961 och 1962 och valdes 1963 till föreningens ordförande.
Hans engagemang sträckte sig över en viktig period i klubbens tidiga historia. I ett tal vid BP:s 50-årsjubileum berättade Börje om sina år i föreningen, om kamratskapen och om arbetet som byggde BP.
Börjes egna ord om BP
Mitt BP
År 1956 spelade Brommapojkarna mot Munsö. Det blev Munsöseger med 3–1. I det segrande laget ingick jag och i BP spelade bland annat Bengt Ström. Eftersom våra respektive hustrur kände varandra träffades vi efter matchen, och sedan dröjde det bara ett par dagar till dess Sune kom med ett kontraktsförslag.
Kontraktet innehöll dock inte de utlovade 100 000 kronorna, utan endast löfte om ett par nya fotbollsskor, varför det dröjde ett tag med övergången.
Värvad blev jag emellertid, och ett av mina roligaste minnen från den aktiva perioden var då jag i en av mina första matcher på Ängby IP gjorde tre mål och blev firad matchhjälte.
Så småningom blev det alltmer en ledarroll som jag fick spela i BP. Jag var lagledare såväl i fotboll som i bandy och det var inte precis någon passiv roll, utan betydligt jobbigare än att vara spelare.
Åren 1961–62 var jag kassör i klubben. Det var inte så stora pengar det rörde sig om på den tiden, men inkomsterna ville inte räcka till för att täcka kostnaderna och ofta måste man ta till den egna plånboken för att kunna betala räkningar och andra utgifter i tid. Bland annat kommer jag ihåg från den tiden att jag gjorde ett utlägg ur egen ficka för att betala spelarförsäkringar på förfallodagen.
Bara någon dag senare, då vi spelade en match på Karolinskas bollplan, råkade vår målvakt få flera tänder utslagna vid en kollision. Då kändes det skönt att försäkringen var betald.
Om det var den droppen av insatser som gjorde det, eller andra orsaker som gjorde att jag 1963 blev vald till föreningens ordförande, låter jag vara osagt. Det var den gamla kompisen Bengt Ström som jag efterträdde, vilket både kändes sporrande och stimulerande.
I stort är det bara glada minnen jag har från den här tiden i början av 60-talet. Särskilt minns jag naturligtvis mina kompisar från den tiden, det vill säga spelarna. Alla var självklart stjärnor, men jag kommer speciellt ihåg Bengt Bills fina dragningar, bröderna Perssons eleganta uppspel och Stig Starkenbergs stora insats som lagledare.
Detta gällde fotboll, men bandy var på den tiden en nästan lika stor sport. Där stod jag i mål och kände mig säker bakom Stickan Berglund och Tommy Lernemo och kunde njuta av vår kanonkedja ”Billas”, bröderna Ek, Bert Hellström, K G Denke och Leif Törnkvist.
Det finaste hos BP tycker jag är att sammanhållningen och kamratandan alltid har varit och är. Alla är som medlemmar i en familj. På den tid jag talat om här träffades vi ofta hemma hos olika kompisar och kunde då, i tv:ns barndom, tillsammans njuta av landskamper i fotboll och bandy.
I dag är BP en stor och aktad klubb. Främst har vi ungdomsavdelningen att tacka för detta, där familjen Carlsson med Allan, Classe och Sigge samt Nordan Tommy och alla de hundratals ledarna på ungdomssidan osjälviskt och uppoffrande hjälpt våra ungdomar och klubben till alla framgångar och till vad vi nu är.
Med deras energiska arbete har vi fått fram inte bara vår starka lagmaskin, utan även individuella stjärnor av nationell och internationell toppklass. De har dock förståeligt nog varit svåra att behålla. Utan denna brandskattning skulle vi säkerligen i dag befinna oss i Allsvenskan.
Men, och det är det fina, det finns alltid förmågor kvar och ungdomsavdelningen producerar ständigt nya talanger. I stället för att blicka tillbaka ser jag framåt och drömmer om att vi lyckas behålla flera av våra talanger och med deras hjälp om några år ta upp striden på allvar med Göteborgskamraterna och MFF i Allsvenskan.
Jag slutar med att stämma in i hyllningskören för 50-åringen.
Jag önskar Brommapojkarna och dess styrelse och alla ledare lycka till med jubileet och med framtiden.
Börje Jonson
Börjes ord speglar den starka gemenskap som präglade hans långa engagemang i BP och den betydelse han hade för föreningen.
Våra tankar går till Börjes familj och närstående.





