0 till 7 – Ebba Hellstadius

Fotbollen är byggd av män för män, det är en manlig arena med normer som oftast passar bäst för just män. Vi, läs Svenska Fotbollförbundet, Stockholms Fotbollsförbund och BP säger alla att vi vill ha in fler kvinnor i fotbollen och behålla dem längre. Men vad behöver egentligen förändras för att fler flickor och kvinnor ska vilja befinna sig på fotbollsarenan?

BP har sedan november 2019 gått från att ha 0 kvinnliga ledare i akademin till 7. Det är ett stort och viktigt steg för att ta föreningen och föreningslivet i rätt riktning. Fler unga flickor men även pojkar behöver kvinnliga förebilder både på och utanför planen. Under en veckas tid kommer ni få träffa kvinnorna bakom 0 till 7. Vi kommer prata med dem om varför de blev ledare och vad som gör att de håller sig kvar på fotbollens arena trots att statistiken säger att dem inte borde göra det.

Del 2 – Ebba Hellstadius

Ebba Hellstadius hade länge haft ett stort intresse för både barn och fotboll och hon började tidigt jobba som ledare i BPs Knatteskola. I höstas la hon skorna på hyllan och fick då frågan om att bli assisterande tränare i F09-1 och tackade direkt ja. Ett beslut hon inte ångrar en sekund.

Idag fostrar hon framtiden stjärnor tillsammans med Charlotte och Ella i akademins enda lag med en 100% kvinnlig ledarstab.

Vad gör du till vardags utanför BP?
Till vardags, utanför BP, går jag andra året på Blackebergs gymnasium med inriktning natur/sam. Jag spelar fotboll i Ursviks damer och umgås med vänner och familj samt tränar mycket.

Du la skorna på hyllan i höstas men spelar nu i Ursvik, vad fick dig att så snabbt komma tillbaka till fotbollen som spelare?
För att det är extremt kul och jag kände att jag inte riktigt var klar med fotbollen som spelare. När jag sedan blev kontaktad av min tidigare tränare Cissi som då blivit tränare i Ursvik hoppade jag på tåget igen.

Hur kommer det sig att du blev tränare i BP?
Jag har länge haft ett stort intresse för både barn och fotboll och var tidigare varit aktiv i BP:s knatteskola. När jag då i höstas valde att sluta spela fotboll själv fanns det mer tid över. När frågan sedan om att bli assisterande tränare i F09-1 kom blev jag jätteglad och valde att tacka ja.

Du är assisterande tränare till Charlotte Ovefelt som också arbetar som Jämställdhetsstrateg i föreningen, hur tycker du att hennes bakgrund och normkritiska tänk skildrar sig i er verksamhet?
Jag upplever att Charlotte ger mig mycket plats och låter mig vara delaktig i beslut som rör laget vilket jag är oerhört tacksam för. Hennes bakgrund kan vara en orsak till att vi redan mött kill-lag vilket vi kommer fortsätta göra för tjejernas utveckling. Vet inte om det har att göra med Charlottes bakgrund eller hennes härliga personlighet…men hon ger sig inte i första taget när det gäller att få igenom saker som rör vårt lag.

Vad tänker du kring att majoriteten av ledare inom fotbollsvärlden är män? Vad tror du skulle göra att fler kvinnor blir ledare/tränare?
I och med att det är fler killar som spelar fotboll är det också väldigt naturligt att majoriteten av alla ledare inom fotbollsvärlden är män. Däremot, hoppas och tror jag att fler tjejer kommer vilja kliva in som ledare i framtiden. Det är svårt att säga vad som kan göra att fler tjejer blir aktiva som ledare men en början är att fånga upp/erbjuda fotbollsintresserade tjejer att bli tränare och bygga därifrån.

Vad är viktigt för dig att förmedla som ledare till dina spelare?
För mig är det viktigt att få alla spelare att våga prova saker både på träning och på match. För att lära sig nya grejer och utvecklas som fotbollsspelare och som person måste du våga testa den där nya finten, den nya försvarstekniken eller den nya positionen. Oavsett om du lyckas eller inte så har du vågat prova vilket är en vinst i sig.

Vilka är de största utmaningarna i din roll?
Jag skulle säga att min största utmaning är att balansera det faktum att tjejerna kommit extremt långt i deras fotbollsutveckling men fortfarande bara är 10 respektive 11 år gamla. Ytterligare en utmaning är att jag är ganska ny på det jag gör och inte har så mycket erfarenhet. Varje träning och match blir ett nytt träningstillfälle även för mig och jag lär mig nya saker konstant. I de flesta fall måste man få prova för att lära sig vilket jag är väldigt glad över att jag får möjlighet att göra.

Har du någon ledarförebild?
Jag har flera ledarförebilder, bland annat min tränare Cissi som jag hade förra säsongen i BP samt detta år i Ursvik. Sedan även Fredrik som är ledare i ett F08-lag här i BP och som också var min kursledare när jag gick ledarskapsutbildningen Generation Next. Till sist är även min tränarkollega Charlotte en förebild för mig, det är väldigt lärorikt att umgås med henne.

Vad är det bästa med att vara tränare?
För mig är det bästa med att vara tränare att se all glädje och passion som finns hos alla spelare. Alla delar kärleken till sporten och lyckan när en fint eller ett nytt spelsystem sitter är ju otroligt stor både hos spelare och hos mig som ledare.

Varför tycker du att fler tjejer borde bli tränare i BP?
Kort och gott för att det är så otroligt roligt 🙂 Du lär dig nya saker hela tiden och växer mycket som person. Sedan behöver spelarna förebilder och inom idrotten är ledaren väldigt betydelsefull. Där behövs både kvinnliga och manliga ledare, likväl som ledare i olika åldrar.